Ibland blir jag väldigt besviken över språkbruket, vinklarna och rubriksättningen när jag läser affärspresss via nätet. Raketer under 2013. Vinnaraktierna i år. Obskyra chansbolag på smålistor som har vansinniga värderingar, en del går upp 700% andra går ner 98%. Rena lotteriet. " Här är aktierna du skulle ha köpt i år" är riktigt tråkigt eller som nu i DI idag "svenskarna missar galna börsrallyt".
Bekymmrad blir man också när man ser kommentarer från småsparare i Börssnack och andra forum om aktier som sticker, rusar, eller xxx har sålt av allt, aktien z går starkt nu på förmiddagen, vad händer i zzzz, hur många köper idag, verkar vara något på gång i xxx, vad händer i Biocrash någon som vet, vem köper i Optimex, stora kursrörelser något på gång, Raketen AB upp 8%v idag får vi se ATH på Torsdag? Tror att aktien kan tredubblas på en vecka.
Ni förstår. Detta har ingenting med den djupa kunskap och analys, det tålamod och den långsiktighet som behövs för att bli en bra aktieinvesterare. Kortsiktighet, chanstagning, aktier som lotteri eller ett travlopp, snabba belöniningar är nog väldigt sällan eller aldrig en bra strategi. Tidningarna får säkert mycket läsare och säljer mycket webannonser när man skriver om raketer och om börsen som gambling. Men vem har långsiktigt tjänat pengar på att agera så här kortsiktigt, följa såna här dramatiska kortsiktiga råd - börsen som spel & dobbel.
Aktier är andelar i företag. Aktiemarknaden tillför riskkapital till bolag. Men det tar tid för bra företag att utvecklas och på vägen blir det många utmaningar för styrelse och ledning. Ibland går saker och tings snett. En ny produkt, en ny marknad och då reagerar Mr Market ofta väldigt kraftigt. Men om man kan sitt bolag, dess historia och vart de är påväg kan man se bortom detta.
Årsredovisningar är bästa källan till kunskap. De kommer en gång om året. Jag har nu följt ett antal bolag under en längre tid och att ta till sig utförlig information en gång om året är faktiskt grunden för ett i mitt tycke sunt aktiesparande. Dettta är långt ifrån kursrusningar under några timmar beroende på ett rykte. Att följa t ex Svenska Handelsbanken som konsekvent gör bankverksamhet på sitt sätt och sakta flyttar fram sina positioner som en snigel. Eller ett bolag som Fenix Outdoor som för 7 - 8 år sedan hade en del problem men sedan sakta men säkert har lärt sig av sina tidigare misstag, gått in i nya marknader, gjort väl avvägda kompletteringsförvärv, breddat sitt sortiment och förbättrat sin retail.Och helt plötsligt har du ett bolag som har sett aktiekursen stiga 3 - 400% - men under 7-8 år till rimlig risk. Inte på 5 veckor p g a spekulation, gambling och flockbetende.
Många bloggare som jag följer har faktiskt denna sunda långsiktiga attityd till aktiesparande. En av Sveriges främsta aktiebloggare har sammanställt en lista av några av dessa Bloggar som Lundaluppen följer.
Avslutningsvis, detta innebär dock inte att jag tycker att köp och behåll forever är den enda strategin. Ibland säljer jag aktier. Ibland köper jag aktier i bolag som jag tycker är fundamentalt undervärderade som inte riktigt lever upp till mina långsiktiga kvalitetskrav. Under bankkrisen köpte jag SEB och Swedbank, jag har kvar en del SEB men Swedbank är nu avyttrat efter att aktien värderades till 1.5ggr eget kapital. Denna korta affär var ett par tre år. Men jag har en lång portfölj av bolag där jag bara använder mitt sittfläsk, då och då adderar jag ett nytt innehav eller ökar i de befintliga innehaven. Och så läser jag deras årsredovisningar. Buffet hade läst IBM's årsredovisng i ca 50 år innan Berkshire Hathaway köpte en stor post för ett par år sedan. Det är tålamod och långsiktighet det!
torsdag 28 mars 2013
fredag 22 mars 2013
Om den kinesiska diasporan och ekonomi
Utmärkta bloggaren lundaluppen skrev för ett tag sedan att han önskade mer av inlägg om livet som exilsvensk från riskminimeraren. Jag har varit utlandssvensk i ett decennium och jag vet att jag borde skriva mer om t ex mina 6 - 7 år i Östasien. Men att skriva denna blogg är ett sätt för mig att behålla mitt svenska skrivspråk levande och att hålla kontakten med ett svenskt perspektiv och det svenska samhället och i detta fall näringsliv. Mitt jobb är internationellt så de perspektiven får jag via jobbet, dessutom reser jag ganska mycket från tid till annan både med min familj och i jobbet.
Under ett antal år har jag läst artiklar och kapitel i böcker om den kinesiska diasporan och dess inflytande i fr a Asien. Dessutom har jag haft förmånen att t ex som nyligen se det kisesiska inflytandet på öar som Bintan i Indonsien. Min källa för specifika uppgifter för detta inlägg är dock Wikipedia men det stämmer ungefärligen överens med vad jag läst tidigare. Alla uppgifter är uppskattningar och i flera av dessa länder är det kinesiska inflytandet politiskt väldigt känsligt.
Det uppskattas att den kinesiska diasporan uppgår till ca 50 miljoner människor. De kontrollerar tillgångar utanför Kina till skyhöga värden runt om i världen. De har flytt under olika dramatiska perioder i Kinas historia från 1600-talets flykt från Fuijan via båt från Burma eller Macao till tiden när krigsherrar slogs om inflytande, inbördeskriget eller kommunisternas maktövertagande 1949. De är oftast minoriteter med egna dialekter och språk. Många kommer från södra och sydöstra Kina och Hokkien och Hakka är exempel på språk.
Thailand har den största andelen etniska kineser i sin befolkning. Man uppskattar ca 10 miljoner. Bara i Bangkok bor nästan 3 miljoner etniska kineser. Men det finns ca 7 miljoner kineser i Malaysia, 3 miljoner i Singapore, 1.6 miljoner i Burma, 1 miljon i Vietnam och 700 000 i Kambodia.
Man uppskattar att för ett drygt decennium sedan utgjorde etniska kineser ca 1% av Fillippinernas befolkning men hade kontroll av 60 % av ekonomin och i Indonesien hade ca 3 %, ca 9 miljoner etniska kineser, kontroll över ca 70% av Indonesiens ekonomi. Detta är politiskt väldigt känsligt och i fallet Indonesien har myndigheter och landets ledning konfiskerat tillgångar och försvårat livet för kinesiska minoriteter vid ett flertal tillfällen. Vissa av dem har ett andra hem på kinesiskt mer influerade öar som Batam och Bintan ifall livet blir svårt i t ex Jakarta.
Detta innebär att en investering i en Sydostasienfond faktiskt är till stora delar en investering i en Kinafond. Nu när Kina är ett kapitalistiskt mecka, men med en auktoritär och repressiv regim, är kontakterna mellan den kinesiska diasporan och fastlandskina mycket stark. Många utlandskinser producerar på olika ställen i Kina och i ökande utsträckning utgör Kina en viktig marknad för produkter producerat i t ex Indonesien.
Mycket intressant är de ca 260 000 kineser i som bor i oljelandet Angola med en av världens dyraste huvudstad att leva i. Kinesiska oljebolag, infrastrukturbolag är mycket verksamma. Luandas hamn har så stor kinesisk aktivitet att det nästan ser ut som en kinesisk hamn.
Men det finns naturligtvis en betydande inflytelserik kinesisk diaspora i västvärlden också. I Frankrike ca 700000, 3 800 000 i USA, 1300000 i Kanada och 900 000 i Australien. Dessa grupper
har naturligtvis spelat en stor roll för handeln mellan ett växande Kina och västvärlden.
För att bedriva handel med fastlandskina har det under åren växt fram en speciell typ av banker Overseas Chinese Banks. Det finns 4 i Indonesien, 3 i Singapore, 2 i Malaysia, 7 i Fillippinerna, 5 i Thailand. Dessutom finns det ett 40 - 50 tal i Nordamerika.
Det finns en del skrivit om den kinesiska diasporan på engelska. Det är fascinerande och tänka sig betydelsen av dessa människor som flytt sitt hemland men genom hårt arbete har skaffat sig en bra ekonomisk situation i länder som inte alltid har varit så välkomnande för dem.
Under ett antal år har jag läst artiklar och kapitel i böcker om den kinesiska diasporan och dess inflytande i fr a Asien. Dessutom har jag haft förmånen att t ex som nyligen se det kisesiska inflytandet på öar som Bintan i Indonsien. Min källa för specifika uppgifter för detta inlägg är dock Wikipedia men det stämmer ungefärligen överens med vad jag läst tidigare. Alla uppgifter är uppskattningar och i flera av dessa länder är det kinesiska inflytandet politiskt väldigt känsligt.
Det uppskattas att den kinesiska diasporan uppgår till ca 50 miljoner människor. De kontrollerar tillgångar utanför Kina till skyhöga värden runt om i världen. De har flytt under olika dramatiska perioder i Kinas historia från 1600-talets flykt från Fuijan via båt från Burma eller Macao till tiden när krigsherrar slogs om inflytande, inbördeskriget eller kommunisternas maktövertagande 1949. De är oftast minoriteter med egna dialekter och språk. Många kommer från södra och sydöstra Kina och Hokkien och Hakka är exempel på språk.
Thailand har den största andelen etniska kineser i sin befolkning. Man uppskattar ca 10 miljoner. Bara i Bangkok bor nästan 3 miljoner etniska kineser. Men det finns ca 7 miljoner kineser i Malaysia, 3 miljoner i Singapore, 1.6 miljoner i Burma, 1 miljon i Vietnam och 700 000 i Kambodia.
Man uppskattar att för ett drygt decennium sedan utgjorde etniska kineser ca 1% av Fillippinernas befolkning men hade kontroll av 60 % av ekonomin och i Indonesien hade ca 3 %, ca 9 miljoner etniska kineser, kontroll över ca 70% av Indonesiens ekonomi. Detta är politiskt väldigt känsligt och i fallet Indonesien har myndigheter och landets ledning konfiskerat tillgångar och försvårat livet för kinesiska minoriteter vid ett flertal tillfällen. Vissa av dem har ett andra hem på kinesiskt mer influerade öar som Batam och Bintan ifall livet blir svårt i t ex Jakarta.
Detta innebär att en investering i en Sydostasienfond faktiskt är till stora delar en investering i en Kinafond. Nu när Kina är ett kapitalistiskt mecka, men med en auktoritär och repressiv regim, är kontakterna mellan den kinesiska diasporan och fastlandskina mycket stark. Många utlandskinser producerar på olika ställen i Kina och i ökande utsträckning utgör Kina en viktig marknad för produkter producerat i t ex Indonesien.
Mycket intressant är de ca 260 000 kineser i som bor i oljelandet Angola med en av världens dyraste huvudstad att leva i. Kinesiska oljebolag, infrastrukturbolag är mycket verksamma. Luandas hamn har så stor kinesisk aktivitet att det nästan ser ut som en kinesisk hamn.
Men det finns naturligtvis en betydande inflytelserik kinesisk diaspora i västvärlden också. I Frankrike ca 700000, 3 800 000 i USA, 1300000 i Kanada och 900 000 i Australien. Dessa grupper
har naturligtvis spelat en stor roll för handeln mellan ett växande Kina och västvärlden.
För att bedriva handel med fastlandskina har det under åren växt fram en speciell typ av banker Overseas Chinese Banks. Det finns 4 i Indonesien, 3 i Singapore, 2 i Malaysia, 7 i Fillippinerna, 5 i Thailand. Dessutom finns det ett 40 - 50 tal i Nordamerika.
Det finns en del skrivit om den kinesiska diasporan på engelska. Det är fascinerande och tänka sig betydelsen av dessa människor som flytt sitt hemland men genom hårt arbete har skaffat sig en bra ekonomisk situation i länder som inte alltid har varit så välkomnande för dem.
torsdag 21 mars 2013
Ny 15 min intervju med Warren Buffet om bl a innovation
Cathy Baron Tamraz, CEO of Business Wire intervjuar Warren Buffet
Business Wire, a wholly owned subsidiary of Berkshire Hathaway, is the global market leader in commercial press release distribution.
lördag 9 mars 2013
Stockholmsbörsens fem bästa bolag?
Om vi bortser från värdering för tillfället, vilka är de fem bästa bolagen på Stockholmsbörsen från en riskminimerares kvalitativa perspektiv?
Svenska Handelsbanken är en av de mest riskminimerande bankerna i världen. Trygga ägare i Lundbergs, Industrivärden och pensionsstiftelser i bl a SCA och SHB. Banken har klarat två finanskriser galant, har högt primärkapital, har relativt bra räntabilitet och delar ut väl. Banken har sedan Jan Wallander införde det på 70-talet en decentraliserad affärsmodell där kontoren har stor självständighet. Detta tillsammans med ett generöst vinstdelningssystem baserat på räntabilitet i förhållande till andra svenska banker skapar incitament för personalen. Bra VD i Boman. Slutligen växer också banken organsikt ganska kraftigt i Storbrittanien och har startat växa i Nederländerna, båda med centraliserade banksystem.
H&M har stabil ägare i familjen Perssons. Bolaget har stark balansräkning, delar ut väl och har en fantastisk affärsmodell. I boken "Handelmännen", som rekommenderas, kallas H&M mer ett logistikföretag än ett klädföretag. Bolaget har hög räntabilitet och växer organiskt på skuldfri basis och har många marknader kvar att penetrera.
Getinge är ett mediciteknikbolag som ligger rätt positionerat för en växande åldrande befolking i världen; operationsutrustning, patientliftar och desinfektion är exempel på produkter i de tre affärsområdena. Bolaget har haft en fantastik utveckling sedan Rune Andersson och Carl Bennet köpte ut en del av Electrolux, som blev grunden till detta bolag. Fantastik VD i Johan Malmqvist som äger 55000 aktier i bolaget och som har fått en fantastisk lön baserat för sina enastående prestationer, vilket är ovanligt. Getinge växer både genom fina förvärv till rimliga priser och organiskt, många obearbetade marknader, och har bra räntabilitet (utan att vara i H&M klass). Sedan jag köpte mina aktier kring 2006 har kursen dubblats. Huvudägaren Carl Bennet är en man i min smak, han står politiskt till vänster och har t o m talat på 1a Maj. Själv står jag säkert till vänster om många ekonomibloggare och är typiskt i mitten (i gränslandet mellan Folkpartiet och Socialdemokraterna).
Atlas Copco har tre versamhetsområden i kompressorteknik, gruv- och anäggningsteknik och industriverktyg. Man har stabila kunniga ägare i Wallenbergsfären och bra VD. Detta är antagligen, i hård konkurrens, pärlan av våra verkstadsbolag. Bolaget växer både organiskt och via förvärv, har stark balansräkning och har haft nästan 40% räntabilitet som snitt de senate 5 åren. Bolaget finns i hela världen och har stor lönsam eftermarknad.
Lundbergs är slutligen mitt val som investmentbolag med mängder av realtillgångar. Låg risk, hög andel egenägda fastigheter och via Hufvudstaden, båda väldigt lågt belånade.Via Holmen ägare till 1 miljon hektar skog och vattenkraft. Slutligen ägande i många av Industrivärdens bolag både investmentbolaget och direkt, bl a SHB, Skanska, Sandvik och Indutrade. Herr Lundberg är långsiktighetens och långsamhetens mästare, enda plumpen i protokollet i hittills är Husqvarna. Döttrarna Handelshögskoleutbildade och redan i styrelser, så successionen är inledd.
Detta är för övrigt en utmärkt portfölj, men skulle jag köpa något av dessa bolag till dagens kurser?
För det första äger jag alla dessa aktier långsiktigt direkt utom Atlas, som jag äger indirekt via Investor. Svaret är troligen inte, eller faktiskt nej, men om man har tålamod kan man kanske någon gång i framtiden köpa in sig till lägre priser. Som Buffet säger (ungefärligen), hellre köpa in sig i fantastiska bolag till rimliga priser, än i sisådär bolag billigt. Men det finns mycket inprisat i kurserna för ovan bolag idag, man får ha väldigt lång tidshorisont för att man skall kunna köpa dessa med säkerhetsmarginal till dagens priser. Men bolagen är helt fantastiska.
Vilka bolag tycker ni är de fem bästa på börsen?
Svenska Handelsbanken är en av de mest riskminimerande bankerna i världen. Trygga ägare i Lundbergs, Industrivärden och pensionsstiftelser i bl a SCA och SHB. Banken har klarat två finanskriser galant, har högt primärkapital, har relativt bra räntabilitet och delar ut väl. Banken har sedan Jan Wallander införde det på 70-talet en decentraliserad affärsmodell där kontoren har stor självständighet. Detta tillsammans med ett generöst vinstdelningssystem baserat på räntabilitet i förhållande till andra svenska banker skapar incitament för personalen. Bra VD i Boman. Slutligen växer också banken organsikt ganska kraftigt i Storbrittanien och har startat växa i Nederländerna, båda med centraliserade banksystem.
H&M har stabil ägare i familjen Perssons. Bolaget har stark balansräkning, delar ut väl och har en fantastisk affärsmodell. I boken "Handelmännen", som rekommenderas, kallas H&M mer ett logistikföretag än ett klädföretag. Bolaget har hög räntabilitet och växer organiskt på skuldfri basis och har många marknader kvar att penetrera.
Getinge är ett mediciteknikbolag som ligger rätt positionerat för en växande åldrande befolking i världen; operationsutrustning, patientliftar och desinfektion är exempel på produkter i de tre affärsområdena. Bolaget har haft en fantastik utveckling sedan Rune Andersson och Carl Bennet köpte ut en del av Electrolux, som blev grunden till detta bolag. Fantastik VD i Johan Malmqvist som äger 55000 aktier i bolaget och som har fått en fantastisk lön baserat för sina enastående prestationer, vilket är ovanligt. Getinge växer både genom fina förvärv till rimliga priser och organiskt, många obearbetade marknader, och har bra räntabilitet (utan att vara i H&M klass). Sedan jag köpte mina aktier kring 2006 har kursen dubblats. Huvudägaren Carl Bennet är en man i min smak, han står politiskt till vänster och har t o m talat på 1a Maj. Själv står jag säkert till vänster om många ekonomibloggare och är typiskt i mitten (i gränslandet mellan Folkpartiet och Socialdemokraterna).
Atlas Copco har tre versamhetsområden i kompressorteknik, gruv- och anäggningsteknik och industriverktyg. Man har stabila kunniga ägare i Wallenbergsfären och bra VD. Detta är antagligen, i hård konkurrens, pärlan av våra verkstadsbolag. Bolaget växer både organiskt och via förvärv, har stark balansräkning och har haft nästan 40% räntabilitet som snitt de senate 5 åren. Bolaget finns i hela världen och har stor lönsam eftermarknad.
Lundbergs är slutligen mitt val som investmentbolag med mängder av realtillgångar. Låg risk, hög andel egenägda fastigheter och via Hufvudstaden, båda väldigt lågt belånade.Via Holmen ägare till 1 miljon hektar skog och vattenkraft. Slutligen ägande i många av Industrivärdens bolag både investmentbolaget och direkt, bl a SHB, Skanska, Sandvik och Indutrade. Herr Lundberg är långsiktighetens och långsamhetens mästare, enda plumpen i protokollet i hittills är Husqvarna. Döttrarna Handelshögskoleutbildade och redan i styrelser, så successionen är inledd.
Detta är för övrigt en utmärkt portfölj, men skulle jag köpa något av dessa bolag till dagens kurser?
För det första äger jag alla dessa aktier långsiktigt direkt utom Atlas, som jag äger indirekt via Investor. Svaret är troligen inte, eller faktiskt nej, men om man har tålamod kan man kanske någon gång i framtiden köpa in sig till lägre priser. Som Buffet säger (ungefärligen), hellre köpa in sig i fantastiska bolag till rimliga priser, än i sisådär bolag billigt. Men det finns mycket inprisat i kurserna för ovan bolag idag, man får ha väldigt lång tidshorisont för att man skall kunna köpa dessa med säkerhetsmarginal till dagens priser. Men bolagen är helt fantastiska.
Vilka bolag tycker ni är de fem bästa på börsen?
torsdag 7 mars 2013
onsdag 6 mars 2013
Intressant analys av Berkshire Hathaway
Igen är det Alice Schroeder, som skrev den helt fantastiska biografin Snowball om Warren Buffet, som är i farten i denna ganska korta men mycket kärnfulla analys. Jag hittade den på Warren Watch pa Omaha Herald:
Schroeders analys: Berkshire Hathaway - to big to mess with
Hennes huvudpoänger är ungefärligen:
1) Heinz - har förlorat mot S&P 500 index Dec 2008 - Jan 2013, sedan 1997 har Heinz gått upp 67% och S&P har dubblats. Heinz har inte varit en investerarfavorit de senaste 15 åren. Buffet säger sig ha studerat bolaget en lång tid, Heinz har antagligen varit rimligt värderad vid affären.
2) Eftersom Heinz inte har hängt med marknaden skapar det ett tryck mot ledning att göra nagot, i detta fall blir det detta upplagg där Buffet köper aktier och en hel del preferens aktier med 9% kupong i ett lysande Buffetupplagg och Berkshire kommer att äga halva Heinz.
3) Berkshire som Wal Mart och GE har skalfördelar, distributionsnätverk, starka varumärken med vallgravar och politisk, ekonomiskt och legal makt att skapa gynnsamma förutsattningar for sin verksamhet. Dessa färetag är enligt Schroeder too big to mess with.
4) Heinz får kanske fördelar att ha Berkshire som ägare; Tesco och Walmart kanske har lattare att supporta Heinz som produkt och de i sin tur har bra relationen med lagstiftare och reglerare. Dessutom kommer säkert Buffet sjalv göra reklam for Heinz, som med t ex Coke.
6) Buffet gillar monopol eller monopolliknande rörelser: Vad han kallar survival of the fattest. Buffet är dock försiktig med att köpa för många bumlingar i samma område, for att undvika statsmakternas intresse och marknadskoncentrations-regleringar.
7) USA's stat är beroende av storbolag som Berkshire Hathaway för anti-terrorism arbete, internet säkerhet etc
8) Berkshire har skapat ett foretag som är en "slice" av företagsamerika, som en mininationalstat i staten. Enligt Schroeder går nog denna att köra pa autopilot ett bra tag. Berkshire är byggt så att det skall klara Buffet och Munger transitionen i framtiden. Vilket verkar tryggt for oss aktie ägare, för transitionen är den stora osäkerheten med aktien.
Mina Berkshire, som är min storsta aktieinvesterering, gjord 2006, har nu för övrigt ca 10 % om året i totalavkastning.
Schroeders analys: Berkshire Hathaway - to big to mess with
Hennes huvudpoänger är ungefärligen:
1) Heinz - har förlorat mot S&P 500 index Dec 2008 - Jan 2013, sedan 1997 har Heinz gått upp 67% och S&P har dubblats. Heinz har inte varit en investerarfavorit de senaste 15 åren. Buffet säger sig ha studerat bolaget en lång tid, Heinz har antagligen varit rimligt värderad vid affären.
2) Eftersom Heinz inte har hängt med marknaden skapar det ett tryck mot ledning att göra nagot, i detta fall blir det detta upplagg där Buffet köper aktier och en hel del preferens aktier med 9% kupong i ett lysande Buffetupplagg och Berkshire kommer att äga halva Heinz.
3) Berkshire som Wal Mart och GE har skalfördelar, distributionsnätverk, starka varumärken med vallgravar och politisk, ekonomiskt och legal makt att skapa gynnsamma förutsattningar for sin verksamhet. Dessa färetag är enligt Schroeder too big to mess with.
4) Heinz får kanske fördelar att ha Berkshire som ägare; Tesco och Walmart kanske har lattare att supporta Heinz som produkt och de i sin tur har bra relationen med lagstiftare och reglerare. Dessutom kommer säkert Buffet sjalv göra reklam for Heinz, som med t ex Coke.
6) Buffet gillar monopol eller monopolliknande rörelser: Vad han kallar survival of the fattest. Buffet är dock försiktig med att köpa för många bumlingar i samma område, for att undvika statsmakternas intresse och marknadskoncentrations-regleringar.
7) USA's stat är beroende av storbolag som Berkshire Hathaway för anti-terrorism arbete, internet säkerhet etc
8) Berkshire har skapat ett foretag som är en "slice" av företagsamerika, som en mininationalstat i staten. Enligt Schroeder går nog denna att köra pa autopilot ett bra tag. Berkshire är byggt så att det skall klara Buffet och Munger transitionen i framtiden. Vilket verkar tryggt for oss aktie ägare, för transitionen är den stora osäkerheten med aktien.
Mina Berkshire, som är min storsta aktieinvesterering, gjord 2006, har nu för övrigt ca 10 % om året i totalavkastning.
söndag 3 mars 2013
Om konsten att investera i aktier
Mitt jobb kräver just nu väldigt mycket av min tid så det har inte blivit mycket bloggat trots väldigt intressanta händelser; Hakon Invest/ICA/Industrivärlden, Berkshire Hathaways köp av Heinz tillsammans med en brasiliansk affärsman (vän till Warren) i ett typisk Buffet upplägg, den första årsredovisningen av nya Öresund och dessutom kom Buffets brev till aktiägarna i dagarna.
Många tycker att Heinz var ett dyrt köp av Warren och Munger. Och visst har det höga multiplar. Men räntabiliteten är kring 40% och många av världens stora tillväxtmarknader är ganska obearbetade av Heinz. När Berkshire gick in i Coca-Cola på 80-talet ansågt detta inte vara en riktig värdeinvestering, men de hade många tillväxtmarknader utan störrre försäljning på den tiden. Och nu ser Buffet likannade möjligheter för internationell expansion för Heinz. Jag tror att det blir jättebra på sikt. Men detta handlar mer om aktieinvestering som konst än som vetenskap (se nedan för ett av mina bättre inlägg från 2011 som behandlar detta), med alla numeriska multiplar du kan se nu är detta ett dyrt köp för en värdeinvesterare trots hög räntabilitet.Men Buffet baserar inte bara investeringsbeslut på kvantitativa fakta. Kvalitativa faktorer är också mycket viktigt.
Vad gäller ICA så skall jag vänta och titta hur detta bolag kommer att handlas som ICA gruppen innann jag kan tänka mig en investering. Dock sålde jag dagarna efter Ahold/Hakon/Industrivärlden affären min frus aktier i Hakon Invest. Köpte dem till hennes portfölj en gång för att jag tyckte att ICA, fastigheterna etc var lågt värderade - alla fokuserade då på de små usla andra innehaven Hemtex m f (Kjell & Co undantaget). Industrivärden verkar att ha gjort en bra affär här. Om Moeller/Maersk kan äga Dansk Supermarked, kan Industrivärden naturligtvis äga delar av ICA. Men när Industrivärden gick in i Hemtex som man nu ironiskt eventuellt blir pytteliten ägare i igen räknade man säkert på alla nyckeltal som fanns tillgängliga. Men man saknade de andra parametrarna, mer kvalitativa, för en lyckad investering - investering som konst. Man kan industribolag, men man saknade de kunskaper liknande de som jag tar upp inlägget från 2011 i länken nedan för ett bolag som Hemtex.
Öresunds årsredovisning var mycket intressant. Fabege, Klarna, Acne, Bilia, Skistar och eventuellt Carnegie är alla intressanta stora innehav. Qviberg med flera har säkert räknat på alla parametrar när man gått in i dessa bolag. Men det handlar återigen om aktieinvestering som konst baserat på mer än kvantitativa fakta. Nu har Öresund köpt mindre poster i bl a MQ, Finneveden, Poolia och skriver att några av dessa kan bli aktiva innehav i framtiden. Säkert har räknenissar varit aktiva, men det är bara en del av beslutsunderlagen
Vad gäller Berkshires brev till aktieägarna, så finns det inte mycket att tillägga; försäkringsverksamheten går fint, Burlington går som tåget, Midamerican har investerat enorma belopp i hållbara energiskällor, Wells Fargo är största aktieplaceringen, Combs& Wechsler investerar större och större belopp har fått upp Directv som en av de större innehaven. Slutligen köper Buffets tidningsbolag upp Bohuslänningen och Värnamo nyheter, fast i USA. Tror att de kan tjäna pengar både på nätet och på papper för sådana lokala tidningar.
Buffets brev till aktieägarna osar av aktieinvestering som konst, inte som vetenskap.
Aktieinvesteringar mer konst an vetenskap
Många tycker att Heinz var ett dyrt köp av Warren och Munger. Och visst har det höga multiplar. Men räntabiliteten är kring 40% och många av världens stora tillväxtmarknader är ganska obearbetade av Heinz. När Berkshire gick in i Coca-Cola på 80-talet ansågt detta inte vara en riktig värdeinvestering, men de hade många tillväxtmarknader utan störrre försäljning på den tiden. Och nu ser Buffet likannade möjligheter för internationell expansion för Heinz. Jag tror att det blir jättebra på sikt. Men detta handlar mer om aktieinvestering som konst än som vetenskap (se nedan för ett av mina bättre inlägg från 2011 som behandlar detta), med alla numeriska multiplar du kan se nu är detta ett dyrt köp för en värdeinvesterare trots hög räntabilitet.Men Buffet baserar inte bara investeringsbeslut på kvantitativa fakta. Kvalitativa faktorer är också mycket viktigt.
Vad gäller ICA så skall jag vänta och titta hur detta bolag kommer att handlas som ICA gruppen innann jag kan tänka mig en investering. Dock sålde jag dagarna efter Ahold/Hakon/Industrivärlden affären min frus aktier i Hakon Invest. Köpte dem till hennes portfölj en gång för att jag tyckte att ICA, fastigheterna etc var lågt värderade - alla fokuserade då på de små usla andra innehaven Hemtex m f (Kjell & Co undantaget). Industrivärden verkar att ha gjort en bra affär här. Om Moeller/Maersk kan äga Dansk Supermarked, kan Industrivärden naturligtvis äga delar av ICA. Men när Industrivärden gick in i Hemtex som man nu ironiskt eventuellt blir pytteliten ägare i igen räknade man säkert på alla nyckeltal som fanns tillgängliga. Men man saknade de andra parametrarna, mer kvalitativa, för en lyckad investering - investering som konst. Man kan industribolag, men man saknade de kunskaper liknande de som jag tar upp inlägget från 2011 i länken nedan för ett bolag som Hemtex.
Öresunds årsredovisning var mycket intressant. Fabege, Klarna, Acne, Bilia, Skistar och eventuellt Carnegie är alla intressanta stora innehav. Qviberg med flera har säkert räknat på alla parametrar när man gått in i dessa bolag. Men det handlar återigen om aktieinvestering som konst baserat på mer än kvantitativa fakta. Nu har Öresund köpt mindre poster i bl a MQ, Finneveden, Poolia och skriver att några av dessa kan bli aktiva innehav i framtiden. Säkert har räknenissar varit aktiva, men det är bara en del av beslutsunderlagen
Vad gäller Berkshires brev till aktieägarna, så finns det inte mycket att tillägga; försäkringsverksamheten går fint, Burlington går som tåget, Midamerican har investerat enorma belopp i hållbara energiskällor, Wells Fargo är största aktieplaceringen, Combs& Wechsler investerar större och större belopp har fått upp Directv som en av de större innehaven. Slutligen köper Buffets tidningsbolag upp Bohuslänningen och Värnamo nyheter, fast i USA. Tror att de kan tjäna pengar både på nätet och på papper för sådana lokala tidningar.
Buffets brev till aktieägarna osar av aktieinvestering som konst, inte som vetenskap.
Aktieinvesteringar mer konst an vetenskap
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)